Mycket bra debut

Dödsfest – Det sista äventyret (LP med CD)

Ångestladdad (depp)rock med poptendenser på svenska som inte faller in i det kanske naturliga emo-facket utan står klart och tydligt på egna ben. Närmaste beskrivningen jag kan komma på är att Dödsfest låter som något som Mattias Alkberg skulle kunna ha satt sitt namn på. Redan när jag såg Dödsfest öppna för INVSN på Debaser tidigare i år blev jag imponerad speciellt av deras då nysläppta singellåt ”Utan din kyss”. När jag sedan någon vecka senare (jävligt längesen nu, måste bli mer effektiv i mitt recensionsskrivande) fick ett promoexemplar av skivan blev jag tämligen nöjd. När jag nu flera månader senare fortfarande återkommer till skivan mer än frivilligt för att lyssna känner jag mig ännu mer nöjd. Musiken, lyriken, känslan och konceptet tilltalar mig – som ett icke självvalt utanförskap som man både accepterar och gör allt för att bryta.

Något annat som tilltalar mig är när de två totalt oskolade rösterna (Kalle Malm och Manuela De Gouveia) som möter varandra på ett skönt sätt, som antagligen inte är rätt på något sätt men ändå känns allt annat än fel. Egentligen känns det fel att nämna någon låt som sticker ut som bättre än övriga för gillar helheten, men jag måste bara nämna låten ”GG Allin på kalas”, som inte är den bästa på skivan på något sätt, men som är totalt briljant främst textmässigt. För sällan har förklaring på utanförskap låtit så bra.

Dödsfest kallar sin debutskivan för ”Det sista äventyret” jag hoppas innerligt att det inte blir deras sista för jag behöver mer av det här.

Betyg 4/5